Hälsingtuna kyrka

Beskrivning:

Kyrkans historia
När den första kyrkan i Hälsingtuna uppfördes, vet man inte. Kanske
fanns det redan på 1000-talet en kyrka här; den korsmärkta runstenen
omedelbart söder om kyrkan visar i varje fall att det funnits kristna i
socknen vid denna tid. Om kyrka funnits, var det säkerligen en en-
kel byggnad av trä. På 1150-talet ersattes den av en kyrka av gråsten,
bestående av ett rektangulärt långhus med kor i öster samt i väster ett
ovanligt smäckert torn. 1100-talskyrkan var betydligt mindre än den nu-
varande; det ursprungliga långhuset omfattade endast omkring en
tredjedel av det nuvarande. Till denna kyrka hörde ett smalare kor, var-
av betydande grundrester påträffats under golvet vid en undersökning i
samband med kyrkans restaurering 1946. Det äldsta koret hade utvän-
digt en rektangulär planform, men invändigt var i östra muren en absid
utsparad. Kormuren visade sig vid undersökningen vara betydligt tjoc-
kare än långhusmuren, vilket bekräftade vad man genom äldre hand-
lingar redan visste, nämligen att kyrkan haft östtorn. Den äldsta sten-
kyrkan i Hälsingtuna har alltså varit en försvarskyrka. Kyrkorna i Norr-
land var kristendomens utposter och fientliga anfall var att förvänta, in-
te endast under den äldsta kristna tiden utan även under 1100-talet, ja,
kanske ännu längre fram i tiden. Det var främst karelerna som gjorde
kusttrakterna osäkra här. Vid uppförandet av kyrkan måste man alltså
vid sidan om de rent liturgiska kraven också taga hänsyn till möjligheten
att använda kyrkan som befästning. Västtornen tjänade ofta som för-
svarsverk, så just i Hälsingtuna. Som en extra försvarsåtgärd har man
ibland försett kyrkorna med ytterligare ett torn i öster.

Hälsingland